tisdag 31 januari 2012

Besked om Midvintersolstånd i morse

Väcktes igår morse av mina nya grannar kl 07. Där bakom väggen var det någon som skrattade. Härligt! Dock förvärrade besvär från svalget. Mer morfin. Tyvärr har jag också stora besvär med illamående igen, kanske beroende på en ganska snabb ökning av dosen. Men nu är jag smärtlindrad när jag har munnen stängd. Är törstig. När vattnet spolar ned i sjukhusets slitna porslin ser jag porlande fjällbäckar. Jag är hungrig. Ser en skalad saftig apelsin, lätt öppnad, upplagd på en assiett. De finns i köket. Jag kan få när som helst. Men jag kan ändå inte få ned en ensam klyfta.
Jag fortsätter att sova och pappa fortsätter att läsa. Jag drar på mig ett ryggskott i slutet av dagen. Känns lite önödigt. Just nu? Då har jag bara att hoppas allt jag har att jag kan komma ut och gå imorgon, det skulle hjälpa allra bäst.

Ser konstiga saker. Det drar en fluga förbi mitt huvud några gånger innan jag ska sova. Jag ser en spindel men upptäcker att det är en liten fläck. Jag tycker att min mage talar till mig, hör en röst från den, som idag är ännu mer sugen på det där bäckvvattnet. Jag känner mig ganska flumig. Jag drömmer under natten en ångestdröm. Jag håller dockteater inför en grupp barn, tvååringar. Jag ogillar ju att prata inför grupp. Tvååringar med stroa koncentrerade ögon. Och alla dessa föräldrar. Jag är stressad. Vet plötsligt inte hur jag ens ska starta. Med ett välkommen hit? Ingen ordning i dockstället. Ingen tanke finns bakom det här inser jag där och då. Var är manus? Börjar svettas och känner hjärtat slå allt fortare. Vaknar där och är genomblöt och har kanske inte hjärtklappning, men absolut förhöjd puls.
Jag hör flugan dagen efter igen. Ser ett stort pulver flyga förbi. Kan inte hitta igen den.

Det har vänt! Mina värden har stigit! Det är vad den här dagen säger, otvetydigt. 0,3 i vita blodkroppar/leukocyter. Hoppat upp från 0,05. Rätt tiodecimal, tycker jag. Fina siffror. Ut med rullen, farsan, säger jag och vi drar ett varv runt sjukan. Kändes fint! Kom in, ryggen värker igen, får alvedon för den OCH jag får sådan fin smärtlindring att jag kan dricka! Här behövs ingen skumpa, det räcker gott att fira med vatten under dessa förutsättnigar. Vatten med bubblor i!

Jag får en bricka med kallt vatten, Ramlösa citron, isbitar, ananas/apelsindryck och dricker med små klunkar. Ljuvligt.

Nu går jag mot ljuset. Det kan gå uselt och det kan gå hur bra som helst. Jag är på i vilket fall. Vi kör, ös kroppen!

5 kommentarer:

  1. Vi väntar med bubbel när du kommer hem!!!! Kramar

    SvaraRadera
  2. Fia, du skriver sa fint! Jag tanker pa dig varje dag och haller tummarna :) Jag tror pa dig!
    Vi ses i sommar! Vi kommer vara grannar nar jag halsar pa dar hemma. Kram

    SvaraRadera
  3. Way to go!!! Härlig läsning!

    SvaraRadera
  4. Skål! Underbar läsning. Kramar i mängder.

    SvaraRadera
  5. Såklart det kommer gå bra Fia. Vi tror på dig. Kram Malin

    SvaraRadera