torsdag 19 januari 2012

Närå, några 200 mille är det inte fråga om. Nära en halv miljard. EN HALV MILJARD! Skörden från min bror blev långt utöver det vanliga att man fryst nästan lika mycket till. Det kan användas om sjukdomen poppar upp igen. Mattis hade efter boostinjektionerna över 50 i vita blodkroppar. För att kunna relatera så har en normal människa mellan 3,5-ca 8 i värde. Jag har 0,1. Men hans kropp kommer att normaliseras inom några veckor. Och förhoppningen är att så även skall ske med min.

Den där halvmiljarden fick jag på en kvart. Jag slappnade av och tänkte, välkomna, ta plats, ta för er, jag är er, min kropp är till förfogande, så även mitt hjärta för där ska ni passera. Tänkte jag. Jag tror att det hörde, för jag känner att de bosatt sig i min rygg. De hittade rätt och började uppifrån att fylla på det tomma rummet i min benmärg. Jag känner aktivitet ut i mina spinalutskott.

De fraktades av en fysisk person som värdehandling i en blodpåse placerad i en kylbox. Blodpåsen hade särskilda papper så den slapp den ibland hårda kontrollen på Arlanda, för strålas ska den inte. Och inne på flyget sattes den som vanligt under sätet framför, som en vanlig fikaväska. Men det passageraren i sätet bredvid inte visste var att i den fikaväskan låg Livet.

Tack min älskade bror. Jag tror på det här.

6 kommentarer:

  1. Det kan vara en av de vackraste och mest rörande meningar jag läst: "att in den fikaväskan låg livet". Bli frisk, bli frisk, men sluta inte att skriva för det - du har dolt en talang (åtminstone för mig!)

    SvaraRadera
  2. Vilken värdehandling! En kvartsmiljard godhjärtade soldater och lika många hemma i reserven. Det kan inte den mest lömske fienden klara av. Och Sofia, du skriver så vackert att jag får torka tårarna från tangentbordet.

    SvaraRadera
  3. Jag såg en gång, jag tror att det var på flyget mellan Newark och Nashville, en helt civilklädd kille med en lunchbox som fick ett eget säte. Jag tänkte att de skickar väl inte en helt vanlig människa med sådan dyrbar last.
    Men nu vet jag, att han också hade liv med sig. Fint. En livskurir.

    Kram

    SvaraRadera
  4. En halv miljard - Fulla av liv!

    SvaraRadera
  5. Fina VACKRA ord! Du har sån talang för att skriva, forsätt med det<3
    Skynda dig att bli frisk nu.
    Kram till dig // Anette och Jakob

    SvaraRadera
  6. Jag hoppas hoppas att du skriver snart. Jag vågar inte fråga Lena.
    Kramar

    SvaraRadera