onsdag 16 maj 2012

Mental medicine

Får information om att största risken för återfall och avstötning är vid sju-åtta månader efter transplantation. Så jag funderar på att lägga ner oron och ta upp den i höst istället. Jag lägger den i samma grop Ola grävt för nya rödvinbärsbusken. På med fantastisk mylla från komposten. Klappa till. Låt vara. Kanske oron kan känna buskens livskraft och förvandlas till förväntan. Eller någon annan känsla som ger samma symtom i magen. I jord under sol sker ju underverk. Levervärdena är inte längre stigande. Värken från bland annat tummar och handleder försvann mirakulöst. Jag hade hunnit tänka att jag även åkt på psoriasis artrit eller något liknande. Undrar om det var för att jag sov med lovikavantarna en natt. Ett genombrott för reumatologin! Oro som gnager resulterar i irrelevanta tankar och handlingar. Umeå har strulat med bokningar. Jag har sagt nej till att träffa underläkare, vill bara bli uppringd av specialistläkare vid provsvarsrapportering. Då jag ansett att informationen brustit har jag googlat på nätet och det är ju aldrig bra. Mer oro. Sjappade 10 min in på ett läkarebesök. 40 mil resa dit, 40 hem. Reste mig och gick. Kände att nej, jag vill faktiskt åka hem nu. Jag menar, jag gillar ju inte ens Umeå. Kuratorns heta tips: ut och spring! Jag har tränat två gånger. Jag har inte vågat tidigare, kroppen har känts så skör och märklig. Jag bytte om, helt i antidepressivt syfte, mental medicine. Tights på, dosor. Men fortfarande hooden, får inte upp värmen tillräckligt. Jag svettas helt enkelt inte så det känns helt onödigt att duscha. Det står dock inskrivet i vårdprogrammet efter transplantation att jag "ska hålla en god personlig hygien och bör duscha dagligen". Jag gör ofta det. 60/60. Joggar en minut. Går en minut. 4km på 38 min. Hjärtat är en burk. Är en vekling och får ont i fotlederna efter avslutningen som går nedför slalombacken. Lite kul måste jag få ha. Cykelstigen som går där med hopp och velodromer är perfekt. Lena Vi gör mig sällskap. Bredvid mig rör hon sig lätt och friskt framåt. Pratar på. Hon pratar även i uppförsbackarna så jag tillåts inte låtsas att det är superbrant och jättetungt. Jag vet inte om hon får följa med nästa gång.

1 kommentar:

  1. Träna lugnt, det ser ju ut att gå framåt för dig.
    Det måste väl vara det bästa för dig.
    " Rom byggdes inte på en dag"
    Styrkekramar skickas till Frösön // Anette och Jakob

    SvaraRadera